Tarmen och hjärnan kommunicerar hela tiden genom tarm-hjärn-axeln. Forskning visar att tarmfloran, bakteriometaboliter, tarmslemhinnans barriärfunktion, inflammation och psykiskt mående kan hänga ihop. Tarmhälsa kan därför vara en del av helheten – men inte den enda pusselbiten.
Forskning visar att tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra och att förändringar i tarmfloran kan vara kopplade till psykiskt mående. Men sambandet är komplext och tarmfloran är bara en av flera faktorer som kan påverka ångest och depression.
I den här artikeln går vi igenom vad forskningen säger om sambandet mellan tarmflora, kost, probiotika och psykiskt mående.
Det viktigaste i korthet
- Tarmen och hjärnan kommunicerar genom den så kallade tarm-hjärn-axeln.
- Förändringar i tarmfloran, så kallad dysbios,framför allt orsakad av överväxt av bakterier i tunntarmen (SIBO), kan vara kopplade till förändringar i immunförsvaret, inflammation och psykiskt mående.
- Studier har undersökt om probiotika och kostförändringar kan påverka ångestsymtom.
- Kost och tarmhälsa kan vara en del av helheten, men ersätter inte behandling av ångest eller depression.
- En analys av tarmfloran (SIBO, läckande tarm, riskfaktorer producerade av bakterier i tunntarmen) kan ge information om tarmmiljön, men kan inte diagnostisera ångest eller depression.
Hur började intresset för kopplingen mellan tarmflora och ångest?
Mycket av den tidiga forskningen kom från djurstudier. Möss utan tarmbakterier visade bland annat förändrad stressrespons och ångestliknande beteenden. I vissa studier kunde beteendet påverkas genom att tarmfloran återställdes eller genom probiotika.
Detta väckte intresse för hur tarmbakterier kan kommunicera med hjärnan. Forskningen har sedan gått vidare till studier på människor.
Hur kan tarmfloran påverka hjärnan?
Tarmen och hjärnan kommunicerar åt båda håll genom nervsystemet, hormoner, immunförsvaret och ämnen som bildas av tarmbakterier.
En obalanserad tarmflora, som vid SIBO, kan bland annat vara kopplad till förändrade inflammatoriska signaler. Dessa signaler kan påverka kommunikationen mellan tarmen och hjärnan. Det är en del av det som brukar kallas tarm-hjärn-axeln.
Forskare undersöker också hur cytokiner, inflammationsframkallande signalämnen från immunförsvaret, kan påverka hjärnans neurokemi. Detta kan vara en av mekanismerna bakom sambandet mellan inflammation, tarmhälsa och psykiskt mående.
Vad har inflammation med tarmflora och psykiskt mående att göra?
En obalanserad tarmflora kan vara kopplad till låggradig inflammation. Vid inflammation frisätter immunförsvaret signalämnen som kallas cytokiner.
Dessa signaler kan påverka kommunikationen mellan immunförsvaret, tarmen och hjärnan. Forskning undersöker därför om inflammatoriska processer kan vara en del av förklaringen till att ångest och depression är vanligare hos personer med vissa kroniska mag-tarmsjukdomar.
Studier har bland annat rapporterat att mer än hälften av personer med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit samtidigt kan ha ångest eller depression. Liknande samband har även observerats vid IBS.
Det betyder inte att inflammation eller tarmproblem ensamt orsakar ångest eller depression, utan visar på det komplexa samspelet mellan tarm, immunförsvar och hjärna.
Kan IBS, stress och psykiskt mående hänga ihop?
Tarmen och hjärnan påverkar varandra åt båda håll. Det innebär att psykisk stress kan påverka mag-tarmfunktionen, samtidigt som långvariga magbesvär kan påverka hur man mår psykiskt.
Ångest och depression förekommer också oftare hos personer med vissa kroniska mag- och tarmsjukdomar som IBS.
Den nya forskningen undersöker därför också om kunskap om tarm-hjärn-axeln och tarmfloran kan bidra till nya sätt att förstå och hantera kroniska mag-tarmsjukdomar som ofta förekommer tillsammans med ångest och depression.
Hur kan tarmen bidra till ångest och depression?
Därför kan tarm–hjärna-axeln vara värd att undersöka.
Ångest och depression betraktas traditionellt som tillstånd som framför allt involverar hjärnan. Under senare år har forskningen emellertid visat att kommunikationen mellan tarmen och hjärnan – den så kallade tarm–hjärna-axeln – kan vara en del av en betydligt större biologisk helhet.
Tarmens bakterier, tarmbarriärens funktion, immunsystemet och olika mikrobiella metaboliter kan alla påverka signaleringen mellan tarm och hjärna. Samtidigt kan stress och psykisk ohälsa påverka tarmens rörelser, barriärfunktion och mikrobiell miljö. Sambandet går alltså sannolikt i båda riktningarna.
Det innebär inte att ångest eller depression orsakas av tarmen. Men hos vissa personer kan det finnas anledning att undersöka om störningar i tarmmiljön kan existera parallellt och eventuellt bidra till dessa problem..
Tarmens mikrobiom och depression
Flera stora studier har funnit samband mellan tarmens mikrobiella sammansättning och depression.
I en studie publicerad i Nature Communications identifierades flera bakteriegrupper i tarmfloran som var associerade med depressiva symtom. Flera av dessa bakterier är involverade i biologiska processer kopplade till bland annat glutamat, GABA, serotonin och kortkedjiga fettsyror. (Nature)1*
En annan studie med över 7 000 deltagare fann skillnader i både bakteriearter och mikrobiella funktioner hos personer med depression och ångest. Bland annat observerades samband med mikrobiella funktioner relaterade till tryptofan- och glutamatmetabolism. (PubMed)2*
Det är viktigt att betona att sådana studier framför allt visar associationer. De bevisar inte att förändringar i mikrobiomet orsakar depression.
SIBO – när bakterierna finns på fel plats
En aspekt som fått ökad uppmärksamhet inom tarm–hjärna-forskningen är bakterienivåerna i tunntarmen.
SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) innebär en ökad förekomst av bakterier i tunntarmen och är ofta kopplat till stress. SIBO kan orsaka en bakteriell nedbrytning av födoämnen i tunntarmen och produktionen av mikrobiella metaboliter förutom gas, vilket parallellt kan bidra till uppblåsthet, en öm mage samt diarré eller förstoppning.
Mycket av forskningen om mikrobiomet och psykisk hälsa baseras på avföringsprover. Dessa speglar framför allt bakteriemiljön i tjocktarmen. Tunntarmen är däremot den del av mag-tarmkanalen där en stor del av näringsupptaget sker och när mikroorganismer (bakterier och svamp) befinner sig i nära kontakt med matinnehållet kan dessa mikrober utnyttja näringen i maten, växa till och producera metaboliter som inte bara irriterar tarmslemhinnan och immunsystemet utan även via blodet påverka hjärnan.
Att undersöka tecken på mikrobiell överväxt eller förändrad bakteriell aktivitet i tunntarmen kan därför ge kompletterande information om tarmmiljön.
Läckande tarm – när tarmbarriären förändras
Tunntarmens slemhinna utgör en avancerad barriär mellan tarminnehållet och resten av kroppen. Normalt regleras noggrant vilka ämnen som får passera.
Vid SIBO ses ofta ökad intestinal permeabilitet (ibland populärt kallad läckande tarm) och barriärfunktionen kan vara förändrad.
Detta är särskilt intressant inom tarm–hjärna-forskningen eftersom passage av bakteriekomponenter genom en läckande tunntarmslemhinna kan påverka immunförsvaret och bidra till en låggradig systemisk inflammation. Inflammatoriska signaler kan i sin tur kommunicera med hjärnan via bland annat blodbanan, immunsystemet och nervsystemet.
Forskningen har rapporterat samband mellan olika markörer för intestinal barriärfunktion och depression. Resultaten är ännu inte tillräckliga för att använda dessa markörer för att diagnostisera psykisk sjukdom, men de stödjer hypotesen att tarmbarriären kan vara en av flera länkar mellan tarm och hjärna.
TMAO – ett exempel på kommunikationen mellan mikrobiom och kropp
Tarmbakterier producerar ett stort antal ämnen som kan tas upp i kroppen.
Ett sådant ämne är trimetylamin (TMA), som bakterier kan bilda från vissa näringsämnen. TMA omvandlas därefter i levern till trimetylamin-N-oxid (TMAO).
TMAO har framför allt studerats inom hjärt-kärlsjukdom, metabolism och inflammation, men forskning har även undersökt samband mellan TMAO och psykisk hälsa. (OUP Academic)3*
I en human studie sågs exempelvis ett samband mellan TMAO-nivåer och depressiva symtom. En annan studie fann förändrade nivåer av TMAO hos personer med ångestsyndrom. Resultaten är inte entydiga, vilket understryker att TMAO inte bör betraktas som en markör för depression eller ångest i sig. (PubMed Central (PMC) 4*
TMAO är intressant som ett exempel på hur metaboliter från tarmbakterier kan påverka vårt mående.
Tre olika perspektiv på tarm–hjärna-axeln
En kombinerad analys kan därför ge information från tre olika biologiska nivåer:
SIBO – mikrobiell aktivitet i tunntarmen
Ger information om tecken på ökad bakteriell aktivitet i tunntarmen.
Läckande tarm – tarmbarriärens funktion
Ger information om tecken på ökad intestinal permeabilitet.
TMAO – mikrobiell och metabol aktivitet
Ger information om en metabolit som bildas av tarmbakterier och dess påverkan på resten av kroppen.
Tillsammans kan dessa parametrar ge ett bredare perspektiv på tarm–hjärna-axeln.
En parallell utredning – inte en ersättning
Ångest och depression är komplexa tillstånd som kan påverkas av genetiska, psykologiska, sociala och biologiska faktorer. Utredning och behandling av psykisk ohälsa ska därför ske inom ordinarie hälso- och sjukvård när det är medicinskt motiverat.
En analys av SIBO, intestinal permeabilitet och TMAO ska inte användas för att diagnostisera ångest eller depression och kan inte avgöra om psykiska symtom orsakas av tarmen.
Däremot kan analysen användas som ett kompletterande perspektiv för den som vill undersöka sin tarmhälsa och få information om biologiska faktorer som forskningen idag kopplar till kommunikationen mellan tarm och hjärna.
Ett snabbt växande forskningsområde
Tarm–hjärna-axeln är fortfarande ett relativt ungt forskningsfält. Samtidigt har stora humanstudier visat tydliga associationer mellan tarmens mikrobiom och depressiva respektive ångestrelaterade symtom. (PubMed) 2*
Nästa viktiga steg är att förstå vilka förändringar som är orsaker, vilka som är konsekvenser och vilka som kan påverkas, exempelvis genom att balansera tarmfloran samt genom förändrad livsstil.
Det är därför vi ser analys av tarmens mikrobiella aktivitet, barriärfunktion och mikrobiella metaboliter som ett intressant komplement när man vill förstå samspelet mellan tarmbakterier, kropp och hjärna.(PubMed) 5*
Kan probiotika ersätta behandling?
Nej.
Kost, probiotika och andra insatser för tarmhälsan kan vara en del av en hälsosam livsstil, men ersätter inte behandling av ångest eller depression. Forskning har visat att probiotika vid SIBO till och med kan förvärra besvären.
Om du har eller misstänker att du har ångest, depression eller andra psykiska besvär, bör du söka hjälp hos hälso- och sjukvården eller en psykolog.
Vetenskapliga referenser
- Radjabzadeh D, et al. Gut microbiome-wide association study of depressive symptoms. Nature Communications. 2022;13:7128. (Nature)
- Brushett S, et al. Gut feelings: the relations between depression, anxiety, psychotropic drugs and the gut microbiome. Gut Microbes. 2023;15:2281360. (PubMed)
- Liu X, et al. Trimethylamine-N-Oxide and Precursors as Novel Potential Biomarkers for Anxiety Disorder. Laboratory Medicine. 2022;53:177–183. (OUP Academic)
- Meinitzer S, et al. Sex-Specific Associations of Trimethylamine-N-Oxide and Zonulin with Signs of Depression in Carbohydrate Malabsorbers and Nonmalabsorbers. Disease Markers. 2020. (PubMed Central (PMC)
- Dilmore AH, et al. Medication use is associated with distinct microbial features in anxiety and depression. Molecular Psychiatry. 2025;30:2545–2557. (PubMed)
Observera: Gutfeeling Labs analys är en hälso- och livsstilsanalys och är inte avsedd att diagnostisera eller behandla ångest, depression eller annan sjukdom. Resultaten ersätter inte medicinsk eller psykiatrisk bedömning.
