Orsaken till IBS är okänd. Förmodligen samverkar både genetiska, fysiska och psykologiska faktorer. Tvillingstudier antyder genetiska orsaker för utveckling av IBS även om det inte verkar finnas en enda eller dominerande genetisk defekt som orsakar IBS. Det faktum att IBS kan förekomma i familjer genom flera generationer kan ge en vink om att det förmodligen finns en ärftlig komponent till IBS. En familjemedlem till en person med IBS kan vara 2-3 gånger mer benägen att ha IBS än någon som inte har IBS i familjen. Det bör nämnas att de kända miljöriskfaktorerna för IBS också är vanliga i IBS-familjer.
Tidigare tarminfektioner, depression, ångest, stress, genomgångna trauma samt antibiotikabehandlingar är faktorer som man menar också kan utlösa IBS.
Hur ställer man diagnosen IBS?
Det finns inga laboratorietester som visar att man har IBS och man finner heller inga förändringar i tarmen genom endoskop som kan hjälpa för diagnos. Diagnosen ställs efter en genomgång av symtom efter att man har uteslutit andra sjukdomar som orsak till symtomen. Det går därför inte att faställa att man har IBS genom en tarmfloraanalys. Däremot finns det vissa bakterier man kan hålla ett extra öga på och som är vanligare bland personer med IBS.
Vilka är symtomen på IBS?
Exempel på nedanstående besvär som inte gått över efter två-tre månader kan tala för IBS:
- Gaser och uppkördhet i magen.
- Buksmärta som ökar efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.
- Oregelbundna avföringsvanor.
- Förändrad konsistens på avföringen.
- Mindre aptit än vanligt.
- Plötsligt behov att gå på toaletten.
Hur behandlar man IBS?
Det finns ingen medicin som botar IBS, däremot kan vissa symtom lindras via livsstilsförändringar och vissa mediciner. Regelbundna måltider kan vara symtomlindrande, gärna flera små måltider under dagen.
Eftersom stress har visat sig hämma vagusnerven, med ökad genomsläpplighet hos tarmslemhinna till följd, kan det vara viktigt att se över sin vardag, sitt sätt att arbeta och se till att det finns tid för vila och avkoppling.
Hur bör man tänka kring kosten om man har IBS? Vid IBS bör man försiktigt efter hand och efter symtom öka intaget av de fibrer som man tål. Då tarmen visat sig ha en ökad känslighet kan det vara till hjälp att reducera gasbildande mat i sin kost eftersom en utspänd tarm hos en person med IBS kan göra väldigt ont.
FODMAP
- Fruktos: fruktsocker i frukter och grönsaker.
- Laktos: mjölksocker i mejeriprodukter.
- Oligosackarider: kostfiber i exempelvis kronärtskocka, ärter, bönor, linser, lök och vitlök.
- Sockeralkoholer: exempelvis i sötningsmedel, tuggummi, läsk och halstabletter.
Anledningen till att man bör känna till FODMAP om man har IBS är att vetenskapliga studier visat att ett balanserat intag av ovan nämnda ämnen kan hjälpa vid IBS. Med denna hjälp kan man uppleva symtomförbättring inom 2-4 veckor.
Genom att lära sig vilka FODMAP som irriterar tarmen kan man göra medvetna val och få snabb symtomlindring. Man kan efterhand introducera mer och mer av vissa FODMAP för att försöka öka andelen av de gynnsamma tarmbakterier som har förmåga att bryta ned exempelvis oligosackarider.
Hur kan tarmfloran spela en roll vid IBS?
Tarmens känslighet kan påverkas av kost, stress och levnadsvanor, men också av tarmbakterier. Forskning om IBS har visat koppling mellan förekomst av vissa mindre gynnsamma bakterier och IBS, samtidigt som man observerat lägre nivåer av goda bakterier vid IBS.
Hur ser framtidens behandling mot IBS ut?
Det pågår en intensiv forskning både när det gäller bakomliggande sjukdomsmekanismer och olika behandlingsformer vid IBS. I framtiden kommer man med stor sannolikhet att bättre förstå mekanismerna som leder till IBS-symtom och därigenom också etablera nya behandlingar.
Gutfeeling Labs test kan ge en kompassrikting
Vår tarmfloraanalys är inte diagnostisk för IBS men genom vetskap om förekomst av bakterier kopplade till IBS och om analysen dessutom visar låga nivåer av gynnsamma bakterier kan detta ge en motivation till att försöka öka de gynnsamma bakterierna via kost eller kosttillskott.
Om ett analysresultat exempelvis visar en låg andel av tarmflorans smörsyraproducerande bakterier kan kostråden ge en kompassriktning för vilka fibrer man kan öka i sin kost.
Sammanfattningsvis: Med råd om kost och kosttillskott kan man försöka öka goda bakterier med gynnsamma effekter på tarmslemhinnan antingen via ökande intag av kostfiber eller via intag av levande goda bakterier.
