ALLT OM TARMFLORAN
Tarmfloran består av runt 100 triljoner bakterier, alla med olika egenskaper och funktioner som påverkar din kropp och ditt mående, inte bara din mage.
Din tarmflora består av cirka 100 triljoner bakterier som påverkar ditt immunförsvar, barriären i tarmslemhinnan och har även en stor roll att spela för ditt välmående, både psykiskt och fysiskt. Bakterierna har olika egenskaper och funktioner för hela kroppen. Forskare har blivit alltmer övertygade om att vi måste studera tarmen lika mycket som hjärnan för att förstå våra känslor och beteenden fullt ut.
Djupandning - effektivt för att aktivera vagusnerven
Tarmfloran kommunicerar med nervsystemet
Längs mag- och tarmkanalen finns det cirka 100 miljoner nervceller som bildar ett eget nervsystem, det enteriska nervsystemet som styr många av aktiviteterna i magen utan att hjärnan är inblandad. Det är anledningen till att man brukar kalla magen för “den andra hjärnan”. Det enteriska nervsystemet kommunicerar med vårt immunsystem och vår tarmflora.
Vagusnerven - kroppens längsta nerv
Det enteriska nervsystemet tillhör det autonoma nervsystemet, alltså det som vi inte kan kontrollera med vår egen vilja. Det autonoma nervsystemet delas in i två delar. Vi har det sympatiska nervsystemet som aktiveras när vi behöver använda mycket kraft, till exempel när vi är stressade eller rädda. Det gör bland annat att matsmältningen saktas ned, pulsen ökar och att tarmrörelserna blir långsammare. Sedan har vi det parasympatiska, som aktiveras när vi är lugna och vilar. Det gör bland annat så att tarmrörelserna ökar, att matsmältningen blir bättre och att blodtrycket sjunker. Kroppens längsta nerv, vagusnerven, spelar en stor roll när det kommer till att aktivera parasympatiska nervsystemet. Den går mellan tarmsystemet och hjärnan. Vagusnervens nervtrådar når in i tarmväggen och aktiveras bland annat av ämnen som produceras av tarmbakterierna. Men du kan också själv stimulera vagusnerven genom att på olika sätt försöka få ned din stressnivå.
Nervtrådarna når in i tarmväggen där nervändarna kan aktiveras av substanser producerade av tarmbakterier
Hjärnan och tarmen pratar med varandra
Magen och hjärnan kommunicerar med varandra hela tiden på flera sätt. Bland annat med hjälp av just vagusnerven, men också genom immunceller i tarmväggen och blodet. Den här kommunikationen brukar kallas för tarm-hjärna-axeln. Tarm-hjärna-axeln har tillsammans med andra system i kroppen en stor påverkan på hjärnans kognitiva och emotionella funktioner. Hur tarmfloran ser ut, påverkar den här kommunikationen i tarm-hjärna-axeln eftersom bakterierna har olika funktioner och egenskaper och sänder ut olika signalsubstanser till hjärnan via det här systemet. De sätter igång processer som påverkar hela kroppen. Det gör det också enklare att förstå hur mycket vår tarmflora påverkar hur vi mår, inte sant?
Hur påverkar tarmfloran vårt mående?
Eftersom tarmarna och hjärnan har starka kopplingar till varandra är det viktigt att tarmfloran är i balans.
Tarmbakterier kan till exempel producera signalsubstanser som aminosyran tryptofan, som är ett förstadie till serotonin, som höjer vårt humör och melatonin, som är vårt sömnhormon. De kan också producera signalsubstanser som kan påverka nervsystemet.
En obalanserad tarmflora kan till exempel leda till inflammation som i sin tur visat sig kunna påverka hur vi mår psykiskt och bidra till depression och ångest. I studier kan man se att flera sjukdomar är förknippade med hur tarmfloran ser ut. IBS, fetma, åderförkalkning, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom, gikt, depression och artrit är några av dem. Man har också sett hur tarmfloran tydligt skiljer sig mellan friska personer och personer med depression, autism, bipolär sjukdom, Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Ett annat exempel på hur viktig tarmflorans roll är i kroppen är att kortkedjiga fettsyror, framförallt smörsyra och propionsyra, produceras av bakterierna i tarmfloran vid nedbrytning av fibrer. Förutom att fettsyrorna hjälper tarmslemhinnan att hålla sig intakt och verkar antiinflammatoriskt så kan de också stimulera tillväxten av hjärnceller.
Du kan påverka din tarmflora själv
Vi kan faktiskt påverka tarmfloran själva genom kosten, både på kort och lång sikt. Fibrer från mat fungerar som en viktig energikälla för många nyttiga tarmbakterier. Några av dem producerar något som kallas för smörsyra. Detta är en kortkedjig fettsyra som produceras när du äter frukt, grönsaker, frön, nötter, fullkorn och baljväxter. Smörsyran är viktig för cellerna i tarmslemhinnan eftersom den hjälper till att hålla denna viktiga barriär intakt och förhindrar läckage och inflammation. Forskning har visat att hos personer som åt resistent stärkelse ökade goda bakteriegrupper. Men hur mycket berodde på hur deras personliga tarmflora såg ut innan dess. Det är av den anledningen som vi erbjuder en tarmfloraanalys med anpassade kostråd utifrån ditt resultat. Om du vet hur din tarmflora ser ut, kan du också börja påverka den till det bättre med våra kostråd. Det vi stoppar i oss påverkar vilka tarmbakterier vi “matar”. Vi vill därför se till att få i oss bra mat för tarmens goda bakterier, de som producerar substanser som i sin tur gynnar hjärnan.
SIBO står för Small Intestinal Bacterial Overgrowth
Psst, tarmfloran kan hamna fel
Visste du att tarmfloran ska vara i din tjocktarm, inte i tunntarmen? Trots det kan bakterierna hamna fel. Det kallas för SIBO och innebär att du har för många bakterier i tunntarmen. SIBO kan ge en mängd besvär i magen och resten av kroppen, men det finns mycket du kan göra för att minska överväxten av bakterier i tunntarmen.