SIBO innebär en överväxt av bakterier i tunntarmen. Bakterier ska under normala förhållanden endast förekomma i betydligt mindre mängd än i tjocktarmen. Tunntarmens tunna slemskikt, stor yta för näringsupptag och nära kontakt med immunförsvaret gör att en bakteriell överväxt kan påverka både tarmens funktion och immunförsvaret. Minskad magsyra, försämrad tarmmotorik och en nedsatt funktion i ileo-cekalsfinktern är faktorer som kan bidra till SIBO. Kronisk stress kan påverka flera av dessa mekanismer genom bland annat vagusnerven och tarmens motoriska funktioner. SIBO kan ge symtom som uppblåsthet, gaser, buksmärta, diarré, förstoppning och illamående, men även symtom från resten av kroppen kan förekomma genom ett rubbat immunsystem i tunntarmsväggen samt via bakteriemetaboliter till blodbanan. Tarm-hjärna-axeln är ett viktigt forskningsområde och studier undersöker nu hur tarmbakterier och deras produkter kan påverka både immunförsvar och nervsystem. Genom att stödja tarmmotoriken, exempelvis genom minskad långvarig stress via optimerad stresshantering och måttlig regelbunden motion, kan man enligt de strategier som beskrivs i denna artikel stödja en bättre balans i tunntarmen.
Vad är bakteriell överväxt i tunntarmen
SIBO, eller Small Intestinal Bacterial Overgrowth, innebär att det finns onormalt höga mängder bakterier i tunntarmen. Eftersom tunntarmen är byggd för näringsupptag och har ett betydligt tunnare slemskikt än tjocktarmen kan en överväxt av bakterier påverka både tarmens funktion och immunförsvaret.
I den här artikeln går vi igenom vad SIBO är, varför bakterier kan hamna i tunntarmen, vilka symtom som kan uppstå och hur stress, tarmmotorik och tarmens skyddsmekanismer hänger ihop.
Vad är SIBO?
SIBO står för Small Intestinal Bacterial Overgrowth och innebär en onormal överväxt av bakterier i tunntarmen.
Bakterier spelar normalt en viktig roll i vår kropp. I tjocktarmen bryter bakterier bland annat ned fibrer från kosten som våra egna celler inte kan utnyttja och omvandlar dem till ämnen som exempelvis vitamin B och K.
Problemet uppstår när bakterier som normalt hör hemma li tjockarmen förekommer i för stor mängd i tunntarmen.
Tunntarmen har inte samma kraftiga skyddande slemlager som tjocktarmen. Vid en bakteriell överväxt kan bakterier därför komma närmare tarmväggen och deras produkter kan påverka både tarmen och immunförsvaret.
Varför ska bakterierna främst finnas i tjocktarmen?
Tjocktarmen har två kraftfulla slemlager som hjälper till att hålla bakterierna på plats och skydda tarmväggen.
Detta är viktigt eftersom bakteriernas ytstrukturer innehåller bland annat lipopolysackarider (LPS) och lipoteikonsyra (LTA). Dessa kan fungera som kraftfulla inflammationsframkallande ämnen.
Tjocktarmens slemlager gör det möjligt för vatten och salter att passera till blodbanan samtidigt som bakterier och deras produkter hålls separerade från kroppens immunsystem och blodbanan.
Tunntarmen fungerar annorlunda.
Varför är tunntarmen mer känslig?
Tunntarmen är byggd för att släppa igenom näringsämnen som aminosyror, fettsyror, kolhydrater, vitaminer och mineraler till blodet.
Tunntarmen har därför endast ett tunt och löst slemskikt, som främst ska bidra till att matinnehållet lättare kan transporteras ned i tarmkanalen mot tjocktarmen. Den stora absorptionsytan, som uppskattas till omkring 40 kvadratmeter (en halv badmintonplan) och den absolut största delen utgörs av tunntarmen, gör att kroppen effektivt kan ta upp näringsämnen från maten.
Tjocktarmens yta uppgår till cirka 2 kvadratmeter; munhåla, matstrupe och magsäck är tillsammans mindre än 1 kvadratmeter.
Vid SIBO kan bakterierna själva konsumera de aminosyror, vitaminer, mineraler och andra näringsämnen från matinnehållet som egentligen ska komma kroppen till godo .
SIBO kan liknas vid en gökunge som tar för sig på andras bekostnad.
Hur skyddas tunntarmen mot för många bakterier?
Tre viktiga mekanismer hjälper normalt till att hålla bakterier borta från tunntarmen:
- Magsyran: Saltsyran i magsäcken hjälper till att eliminera bakterier som följer med maten.
- Tarmperistaltiken: tarmens vågformade rörelser förhindrar att matrester stannar kvar och att de få bakterier som finns där börjar jäsa maten och föröka sig.
- Ileocekal-sfinktern: Ventilen mellan tunntarmen och tjocktarmen hjälper till att förhindra att bakterier vandrar upp från tjocktarmen.
När någon av dessa skyddsmekanismer försämras kan risken för bakteriell överväxt öka.
Hur påverkar SIBO immunförsvaret?
Tunntarmen innehåller en stor mängd immunceller. Det uppskattas att upp till 70 procent av kroppens immunceller finns längs tunntarmens vägg.
En viktig del av detta immunförsvar finns i så kallade Peyers plack, små lymfknutor som hjälper kroppen att tolerera ämnen från kosten och samtidigt identifiera och bekämpa sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Vid SIBO kan immuncellerna utsättas för bakterieprodukter som LPS och LTA under längre tid. Detta kan leda till en ständig aktivering av immunförsvaret och bidra till kronisk inflammation.
Kan stress bidra till SIBO?
Ja. Kronisk stress är en viktig faktor som kopplats till SIBO.
Ileo-cekalsfinktern fungerar som en slags svängdörr mellan tunntarmen och tjocktarmen. Den hjälper normalt till att förhindra att bakterier från tjocktarmen vandrar upp i tunntarmen.
Vagusnerven spelar en viktig roll för denna funktion. När kroppen är lugn är vagusnerven aktiv och kan därigenom hålla den viktiga ileocecalsfinktern stängd.Stress, å andra sidan, kan hämma vagusnervens aktivitet, vilket innebär att svinktern inte kan hållas helt stängd.
Vad kan orsaka SIBO?
Flera faktorer kan bidra till utvecklingen av SIBO.
Minskad magsyra
Minskad mängd saltsyra i magsäcken, bland annat vid användning av långverkande magsyrahämmande läkemedel, kan göra det lättare för bakterier från maten att överleva och nå tunntarmen. Kortverkande syra-sättande medel som Samarin (och visserligen även Gaviscon mot halsbränna) påverkar inte i samma omfattning den långsiktiga produktionen av den matsteriliserande magsyran.
Försämrad tarmmotorik
Normal tarmmotorik innebär vågformade rörelser som regelbundet förflyttar tarminnehållet genom mag-tarmkanalen.
Kronisk stress kan också påverka tarmens motorik. När tarmens normala peristaltiska rörelser försämras kan matrester och bakterier stanna kvar längre i tunntarmen, vilket kan skapa förutsättningar för bakteriell överväxt.
Matförgiftning
Matförgiftning orsakad av bakterier som Campylobacter, Salmonella och Shigella har också kopplats till utveckling av SIBO.
Även måttlig alkoholkonsumtion har i forskning visat sig kunna bidra till SIBO.
Hur vanligt är SIBO?
Förekomsten av SIBO varierar beroende på vilken population som studeras och vilka diagnostiska kriterier som används.
Vetenskapliga studier som refereras i denna artikel har visat att upp mot 40 procent av friska individer testade positivt för SIBO. Det är dock fortfarande oklart (inte studerat) om dessa friska personer med ett positivt SIBO-test senare utvecklar kroniska hälsoproblem.
I studier som refereras här hade upp mot 85 procent av personer med IBS SIBO. Även personer som använder magsyrahämmande läkemedel har visat högre förekomst av SIBO.
Vilka är vanliga symtom på SIBO?
Symtomen kan variera från person till person och kan likna andra mag-tarmproblem.
Vanliga mag-tarmsymtom
- Magont eller magkramper
- Uppblåst eller svullen mage
- Gaser och rapningar
- Diarré
- Förstoppning
- Illamående
- Halsbränna eller sura uppstötningar
- Överkänslighet mot mat som tidigare tolererats, exempelvis komjölk, ägg eller spannmål
Eftersom symtomen kan ha många olika orsaker är det viktigt att även utesluta andra bakomliggande tillstånd.
Övriga symtom
Vid SIBO kan även en systemisk låggradig inflammation förekomma. I artikeln beskrivs bland annat:
- Utmattning
- Ledvärk
- Muskelsmärtor
- Födoämnesintolerans, exempelvis mot gluten
- Hudinflammation som rosacea
- Depression eller nedstämdhet
Kan SIBO påverka hjärnan?
Tunntarmen och hjärnan kommunicerar genom den så kallade tarm-hjärna-axeln.
Kommunikationen sker bland annat via nervfibrer som hör samman med vagusnerven och via blodbanan.
Detta har lett till ett växande intresse för hur bakterier i tarmen och deras produkter kan påverka nervsystemet.
Finns det en koppling mellan tarmbakterier och Parkinsons sjukdom?
Forskning har visat att proteinet α-synuklein, som är kopplat till Parkinsons sjukdom, kan förekomma längs tunntarmen hos personer med sjukdomen.
Finska forskare har identifierat bakterien Desulfovibrio, som producerar bland annat vätesulfid, LPS och magnetit. I forskning har denna bakterie kopplats till ogynnsam aggregering av α-synuklein i nära kontakt med tunntarmen.
En möjlig förklaring som har undersökts är att α-synuklein kan transporteras från tarmen till hjärnan via nervbanorna mellan tarmen och hjärnan.
Finns det en koppling mellan tarmbakterier och Alzheimers sjukdom?
Amyloid är ett protein som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
Forskning som refereras i denna artikel har undersökt hur bakterietoxinet LPS från tarmbakterien Bacteroides fragilis kan bidra till inlagring och aggregering av amyloid i hjärnan (man har observerat bakteriekomponenter från Bacteroides fragilis i de plack som ses i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom).
Detta är ytterligare ett område där forskare undersöker hur tarmbakterier och deras produkter kan kommunicera med eller påverka hjärnan.
Vad kan man göra vid SIBO?
I artikeln lyfts flera sätt att stödja tarmens funktion och minska faktorer som kan bidra till bakteriell överväxt.
Stöd tarmens motorik
Det migrerande motoriska komplexet, MMC, är en del av tarmens naturliga rörelsemönster och bidrar till att föra innehåll genom tunntarmen.
Kaffe efter en måltid, ingefära och bitterörter som maskros, gentianarot och malört nämns som möjliga sätt att stimulera tarmmotoriken. Måttlig motion kan aktivera vagusnerven och därigenom bidra till ökad tarmmotorik (tarmmotilitet) och en välfungerande ileo-cekalsfinter.
Minska stress
Mindfulness, yoga, meditation och djupandning kan bidra till att aktivera vagusnerven.
Regelbunden återhämtning kan därför vara en viktig del av att stödja tarmens motorik och funktion.
Motionera regelbundet
Regelbunden och måttlig motion, exempelvis promenader, kan stödja tarmens funktion.
Var uppmärksam på fiberintaget
Vid SIBO rekommenderas i artikeln att undvika ett överdrivet intag av kostfibrer.
Intermittent fasta
Intermittent fasta med cirka 16 timmar mellan huvudmålen nämns som en metod som kan bidra till ökad tarmmotorik. Det finns även etablerade längre fasteprogram.
Undvik gärna att småäta mellan måltiderna så att tunntarmen får möjlighet att tömmas på innehåll.
Botaniska tillskott
Botaniska tillskott med bakteriehämmande egenskaper som nämns i artikeln är bland annat:
- Oreganoolja
- Magnoliabark
- Vitlök
- Jatobabark
- Ingefära
- Malört
GutClear® är ett 100 procent botaniskt tillskott som utvecklats med fokus på tunntarmen.
Berberin, oreganoolja och allicin nämns också som möjliga kompletterande alternativ.
Vetenskapliga referenser
Upp till 40 % av befolkningen kan ha SIBO – ofta utan att veta om det (Rezaie et al. (2017). Hydrogen and Methane-Based Breath Testing in Gastrointestinal Disorders: The North American Consensus. Am J Gastroenterol, 112(5):775–784)
Ökad tarmpermeabilitet kan spela en nyckelroll vid utvecklingen av autoimmuna sjukdomar som Hashimotos, celiaki, MS och RA (Fasano, A. (2011). Zonulin and its regulation of intestinal barrier function: The biological door to inflammation, autoimmunity, and cancer. Physiol Rev, 91(1):151–175)
Ökad tarmpermeabilitet är kopplad till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, Parkinson och ALS. (Kowalski & Mulak. (2019). Brain–Gut–Microbiota Axis in Alzheimer’s Disease. Nutrients, 11(12):2825. Sampson et al. (2016). Gut Microbiota Regulate Motor Deficits and Neuroinflammation in a Model of Parkinson’s Disease. Cell, 167(6):1469–1480.e12). Blacher, E., Bashiardes, S., Shapiro, H. et al. Potential roles of gut microbiome and metabolites in modulating ALS in mice. Nature 572, 474–480 (2019). Wu, S., Yi, J., Zhang, Y. G., Zhou, J., & Sun, J. (2015). Leaky intestine and impaired microbiome in an amyotrophic lateral sclerosis mouse model. Physiological reports, 3(4), e12356.
Ökad tarmpermeabilitet med frisättning av bakterietoxiner kopplat till metabola sjukdomar som typ 2-diabetes och övervikt (Cani et al. (2007). Metabolic endotoxemia initiates obesity and insulin resistance. Diabetes, 56(7):1761–1772)
Denna studie visade att TMAO kunde inducera inflammation och negativ påverkan på kärlväggen. Leng X et al. Impacts of intestinal microbiota metabolite trimethylamine N-oxide on inflammation and endothelial dysfunction. Front Microbiol. 2025.
Denna metaanalys visade att förhöjda TMAO-nivåer observerades oftare hos personer med kognitiv svikt. Long C et al. Association of trimethylamine oxide and its precursors with cognitive impairment: a systematic review and meta-analysis. Front Aging Neurosci. 2024.
Denna populationsbaserade studie visade associationer mellan cirkulerande TMAO och markörer för kognition och demens. Yaqub A et al. Plasma trimethylamine N-oxide (TMAO): associations with cognition, neuroimaging, and dementia. Alzheimer’s Research & Therapy. 2024.
Denna översikt beskrev hur TMAO kan påverka neuroinflammation via mikroglia, astrocyter och blod–hjärnbarriären. Yang J et al. The Gut Microbiota Modulates Neuroinflammation in Alzheimer’s Disease: Elucidating Crucial Factors and Mechanistic Underpinnings. CNS Neurosci Ther. 2024.
Denna översikt beskrev TMAO som en av flera mikrobiella metaboliter som potentiellt kan bidra till immunologiska mekanismer vid MS. Cen Q et al. Unraveling multiple sclerosis: a hidden interaction between gut microbiota and their metabolites. Gut Microbes. 2025 (online ahead of print).
Denna studie visade att tarmbakterier omvandlar fosfatidylkolin till TMAO och att högre TMAO-nivåer var associerade med ökad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser. Tang, W. H. W., Wang, Z., Levison, B. S., Koeth, R. A., Britt, E. B., Fu, X., … Hazen, S. L. (2013). Intestinal microbial metabolism of phosphatidylcholine and cardiovascular risk. The New England Journal of Medicine, 368(17), 1575–1584.
Denna studie visade att tarmmikrobiell metabolism av L-karnitin från rött kött kunde leda till bildning av TMAO, och att hög TMAO-produktion var associerad med ökad ateroskleros i djurmodeller och högre kardiovaskulär risk hos människor. Koeth, R. A., Wang, Z., Levison, B. S., Buffa, J. A., Org, E., Sheehy, B. T., … Hazen, S. L. (2013). Intestinal microbial metabolism of L-carnitine, a nutrient in red meat, promotes atherosclerosis. Nature Medicine.
Denna studie visade att förhöjda nivåer av TMAO kunde förutsäga framtida kardiovaskulära händelser hos patienter som tidigare haft stroke. Haghikia, A., Li, X. S., Liman, T. G., Bledau, N., Schmidt, D., Zimmermann, F., … & Widera, C. (2018). Gut microbiota-dependent trimethylamine N-oxide predicts risk of cardiovascular events in patients with stroke. Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology, 38, 2225–2235.
Denna översikt visade att TMAO i flera studier har kopplats till aterosklerosutveckling och sammanfattade föreslagna mekanismer såsom påverkan på lipidmetabolism, endotelfunktion och inflammation. Zhu, Y., & Zuo, R. (2020). Gut microbiota in atherosclerosis: focus on trimethylamine N-oxide. Atherosclerosis.
Denna översikt beskrev TMAO som en biomarkör som i forskning har associerats med mikrobiomet och flera kroniska sjukdomstillstånd samt diskuterade faktorer som påverkar TMAO-nivåer hos människor. Gatarek, P., Bryk, D., et al. (2021). Trimethylamine N-oxide (TMAO) in human health. Journal of Clinical Medicine.
Denna studie och litteraturgenomgång visade att TMAO förekommer frekvent i forskning om kronisk inflammation och degenerativa sjukdomar och diskuterade möjlig påverkan på immunologiska och metabola processer. Constantino-Jonapa, L. A., Espinoza-Palacios, Y., Escalona-Montaño, A. R., Hernández-Ruiz, P., Amezcua-Guerra, L. M., Amedei, A., & Aguirre-García, M. M. (2023). Contribution of Trimethylamine N-Ooxide (TMAO) to chronic inflammatory and degenerative diseases. Biomedicines, 11(2), 431.
