GLP-1 är ett hormon som spelar en viktig roll för aptit, mättnad och blodsockerreglering. Kroppen producerar GLP-1 naturligt i tarmen, och frisättningen påverkas bland annat av mat, vagusnervens aktivitet och tarmmiljön. Stress och störningar i tarmfunktionen kan påverka GLP-1-systemet. SIBO kan dessutom påverka GLP-1 genom bakterieproducerade ämnen och enzymet DPP-IV. För att stödja kroppens naturliga GLP-1 kan du fokusera på stresshantering, fermenterade produkter, regelbunden motion, ökad mättnad och en hälsosam tarmmiljö.
GLP-1 är ett viktigt hormon som bidrar till att reglera aptit och blodsockernivåer. Det har därför blivit särskilt intressant i samband med viktkontroll och metabol hälsa.
I den här artikeln går vi igenom vad GLP-1 är, hur det påverkar kroppen och hur du kan stödja kroppens egen produktion av hormonet på ett naturligt sätt.
Vad är GLP-1?
GLP-1, eller glukagonliknande peptid-1, är ett hormon som bland annat har en aptitdämpande effekt och spelar en viktig roll i kroppens reglering av blodsocker och mättnad.
GLP-1 produceras naturligt av så kallade L-celler, framför allt i den nedre delen av tunntarmen.

Flera faktorer kan påverka frisättningen av GLP-1:
- Mat: Kolhydrater, fetter och proteiner kan stimulera L-cellerna och bidra till frisättning av GLP-1 efter en måltid.
- Vagusnerven: När parasympatisk aktivitet dominerar, exempelvis vid vila och måltid, kan den ökade vagusaktiviteten som är kopplad till detta tillstånd bidra till att stimulera frisättningen av tarmhormoner som GLP-1.
- Tarmmiljön: En surare miljö i tarmen kan också stimulera GLP-1-frisättningen. Postbiotika kan bidra till att göra miljön surare, vilket kan öka aktiviteten hos de GLP-1-producerande cellerna i tunntarmen.
Hur påverkar GLP-1 kroppen?
GLP-1 har flera funktioner som påverkar både matsmältning och ämnesomsättning.
GLP-1 och blodsocker

GLP-1 ökar frisättningen av insulin från bukspottkörteln. Det hjälper kroppen att reglera och normalisera blodsockernivåerna efter en måltid.
GLP-1 och aptit

GLP-1 signalerar till hjärnan att minska hungern. Det bidrar till ökad mättnad och kan därmed påverka hur mycket vi äter.
GLP-1 och magsäckstömning
GLP-1 kan också sakta ner magsäckstömningen. När maten stannar längre i magsäcken kan mättnadskänslan bli mer långvarig, vilket kan bidra till minskat matintag.
GLP-1, hjärta och hjärna
Forskning visar även att GLP-1 kan främja hjärthälsan genom att förbättra hjärtats funktion och sänka blodtrycket.
Hormonet kan också påverka hjärnan, bland annat genom mekanismer kopplade till motivation och humör. Dessa effekter är särskilt intressanta i forskning om beroendeproblematik, exempelvis alkohol-, socker- och matberoende.
Hur fungerar läkemedel som Ozempic?
Läkemedel som Ozempic efterliknar flera av kroppens naturliga GLP-1-effekter.
Den aktiva substansen i Ozempic är semaglutid. Det är en GLP-1-receptoragonist, vilket innebär att den stimulerar samma receptorer som kroppens eget GLP-1.
Detta förstärker kroppens naturliga mättnadssignaler och kan bidra till minskad aptit och bättre kontroll över vikten.
Kan stress minska GLP-1?
Långvarig stress påverkar kroppens hormonsystem och kan även påverka GLP-1.
Kronisk stress kan leda till förhöjda nivåer av kortisol, kroppens huvudsakliga stresshormon. Höga kortisolnivåer kan minska GLP-1 och samtidigt bidra till ökad hunger och sug efter kaloririka livsmedel.
Stress kan dessutom påverka mag-tarmfunktionen. Kronisk stress kan bromsa tarmmotoriken via ökad aktivitet i kroppens flykt-och-rädsla-nervsystem (det sympatiska nervsystemet), vilket gör att matinnehållet kan stanna längre i tunntarmen. Detta kan i sig bidra till förutsättningar för SIBO.
Kortisol kan också påverka magslemhinnans skyddsbarriär och kroppens läkningsprocesser. Långvarig användning av magsyrahämmande läkemedel kan samtidigt minska magsäckens antimikrobiella syrabarriär. Detta är speciellt intressant i detta sammanhang eftersom en av de viktigaste funktionerna hos magsäcken är att sterilisera maten och därigenom förhindra bakteriell överväxt i tunntarmen.
Finns det en koppling mellan SIBO, GLP-1 och hunger?
Vid SIBO finns en överväxt av bakterier i tunntarmen. Dessa bakterier kan producera ämnen som kan hämma GLP-1-produktionen via enzymet DPP-IV.
SIBO kan även bidra till inflammation och läckande tarm, vilket ytterligare kan påverka kroppens produktion av GLP-1.
Detta kan skapa ett samband mellan stress, tarmfunktion och hunger:
Stress
↓
påverkan på GLP-1 och tarmmotorik
↓
ökad risk för SIBO
↓
Ytterligare påverkan på GLP-1
↓
Ökad hunger och sötsug.
Både stress och SIBO kan därmed påverka kroppens förmåga att reglera hunger och bidra till ökat sötsug och småätande.
Vad kan man göra för att stödja sitt GLP-1 naturligt?
Du kan stödja kroppens egen produktion av GLP-1 genom att minska stress, stödja en välfungerande tarmmotorik och skapa en gynnsam miljö i tunntarmen.
Här är fem sätt som kan vara relevanta:
1. Hantera stress
Mindfulness i ens dagliga aktiviteter, vilket exempelvis kan innebära att man gör saker och ting på ett lugnt och ordnat sätt och, vid stressiga situationer, försöker agera på en utmaning istället för att reagera (till exempel att bli arg, då detta aktiverar det sympatiska nervsystemet). Detta kan bidra till att hålla det parasympatiska nervsystemet aktivt.

Eftersom det parasympatiska nervsystemet påverkar tarmfunktionen kan stresshantering stödja en välfungerande tarmmotorik och därmed bidra till att motverka faktorer som kan främja SIBO.
2. Ät fermenterade produkter
Fermenterade produkter som yoghurt, kefir och syrade grönsaker kan bidra till en surare miljö i tarmen.
Laktobaciller kan producera mjölksyra och därmed bidra till att sänka pH-värdet. En surare miljö kan i sin tur stimulera de celler i tunntarmen som producerar GLP-1.
Vid konstaterad SIBO bör probiotika och mat innehållande bakterier undvikas tills tarmmikrobiotan har stabiliserats, exempelvis via tillskott som har en bakteriebalanserande effekt. Vid minskad SIBO kan fermenterade produkter gärna intas.
3. Motionera regelbundet
Måttlig motion kan stödja GLP-1-produktionen genom att förbättra tarmens funktion och samtidigt påverka insulinkänslighet, tarmflora och inflammation.

Regelbunden fysisk aktivitet kan därför vara en del av ett naturligt sätt att stödja kroppens GLP-1-system.
4. Öka mättnadskänslan
Äppelcidervinäger har kopplats till minskad hungerkänsla och ökad mättnad.
Ett glas vatten innehållande 1–3 matskedar äppelcidervinäger cirka 10 minuter före en måltid kan enligt den information som ligger till grund för denna artikel bidra till att minska överdriven hunger, så att en mindre portion kan räcka för att känna sig mätt.
5. Stöd en hälsosam tarmflora
En balanserad tarmmiljö är viktig för en välfungerande tarm.
Vid SIBO kan det vara relevant att minska överväxten av oönskade bakterier i tunntarmen. GutClear®, oreganoolja, berberin, allicin och andra botaniska produkter med liknande egenskaper kan användas för att stödja detta.


